Wednesday, 16 November 2016

Tre Noveller

En annan dag av Eva Holmquist (2/5)
Publiceringsdatum: 2015
Baksidan säger:
Bella är en android som finns till för att tjäna. Enligt människor är sådana som hon inte kapabla att känna, tycka eller vilja. Bella tycker dock en hel massa. Hon känner, hon vill och hon är förälskad. I Tom, som också är en android. Bella lever dagligen med verbala övergrepp från människor. Verbala övergrepp som måste accepteras eftersom hotet att skickas till förbränningsugnen är ständigt närvarande. Men en dag händer något som gör att Bella inte längre kan fortsätta på samma sätt. Hon måste göra ett val som kan innebära skillnaden mellan liv och död...

Jag säger: Jag tror att det främsta problemet för mig med den här novellen är att den är för kort; jag hann inte få någon känsla av vilka Bella eller Tom egentligen var, och kände därför ingen förbindelse till dem. Längden gjorde även att handlingen kändes forcerad vilket resulterade i att det inte alls var trovärdigt.


Anledningen till att den får 2/5 är att slutet kändes väldigt klichéartat och fånigt. 



Förhöret av Khashayar Naderehvandi (3/5)
Publiceringsdatum: 2014
Baksidan säger:
Kom in sa han, och vände sig om och gick bort till fönstret, där han brukar stå och titta ut, så han såg inte att tuppen kom in tillsammans med mig. Det blev jävligt skumt, jag visste inte vad jag skulle säga, alltså jag hade ju tänkt säga nåt i stil med kolla vad jag hittade på gatan och släpade in, men nu var ju tuppen redan inne.

Jag säger: En kort och ganska intressant historia, med ett lite oväntat slut. Tyvärr har jag lite svårt för den typ av svenska som berättaren talar, men det gick bra att ta sig igenom. Jag hade dock aldrig läst en hel roman som var skriven så här. 




Run, eat, repeat av Therese Widenfjord (3/5)
Publiceringsdatum: 2015
Baksidan säger:
Det dygnet runt-öppna gymmet är gammalt och slitet, men hon går ändå dit så ofta hon kan. Ju hårdare hon tränar, desto lättare blir det att glömma det som ligger bakom henne. Men mörkret som sänker sig kring träningslokalen visar sig snart ruva på mycket mer än bara obehagliga minnen...

Jag säger: Bra skriven thriller som höll mig intresserad till slutet. Lite smådetaljer i början fick mig genast att börja tänka ut slutet, och trots att jag föredragit att inte ha klurat ut vad twisten var, fungerade det ändå.

3/5 och jag läser gärna mer av Widefjord. 

Monday, 14 November 2016

Washing Dishes in Hotel Paradise by Eduardo Belgrano Rawson (2/5)

First published: 2006
Original title: El mundo se derrumba y nostros nos enamoramos
Original language: Spanish
Translation to English by: Rosie Marteau, 2010

Page count: 97
The back says: A sailor makes his way along the Uruguayan coast of the Río de la Plata. Reaching the radio station Pacheco, a stopping point for all mariners wishing to contact the mainland, he places a call to his wife. When a male voice answers, and the line falls dead immediately afterwards, the seaman begins to wonder whether it is the technology or his wife’s fidelity that he must doubt.

Fusing wit, tenderness, disillusionment, and passion, the vignettes in this volume are united by Belgrano’s idiosyncratic and award-winning narrative style. Engaging with Argentinian popular culture and history, the author presents a cast of characters variously engaged in rehabilitation, subterfuge, affairs of the heart, and even, unwittingly, cinematography.

I say: I didn’t like this.

Not much at all.

There was something about the prose, the short sentences that almost felt like they were stacked together, that made reading uneasy; 

there was no flow. 

And I didn’t particularly like any of the stories either. It was a disconnected read that I can barely even remember now. 

Thursday, 10 November 2016

Jenny av Jonas Gardell (4/5)

Publiceringsdatum: 2006
Antal sidor: 174
Baksidan säger:
Tjugofem år efteråt får Juha Lindström veta att något fruktansvärt hände Jenny den där sista fredagskvällen före skolavslutningen då han inte var med.

Jenny handlar om en enda försommarnatt i barndomen, den som aldrig kan göras annorlunda.

Jenny är den fristående fortsättningen på En komikers uppväxt och Ett ufo gör entré, böcker som lästs av miljoner svenskar.


Jag säger: Jag var lite dum som läste den här romanen innan jag läst
En komikers uppväxt och Ett ufo gör entré, då det stod att det var en fristående läsning och jag ju så gärna ville läsa den. Det var inte så dumt som det låter, men jag visste ju hela tiden när jag läste de andra två vad som skulle hända Jenny och ville hela tiden stoppa henne.

Juha reser tillbaka till Sävbyholm och i takt med fotstegen blickar han tillbaka på sin barndom och försöker hitta en förklaring på vad som hände Jenny, och hur det kunde hända. Det är nästan som ett försoningsbrev där Juha försöker förklara varför han var som han var, utan att bortförklara. Juha tar även kontakt med några gamla klasskamrater och vi får en liten inblick i vilken typ av människor de blivit.

Jag förstod ganska snabbt vad som kan ha tänkts hänt Jenny och blev sorgsen när det uppdagades att jag hade rätt.

Fy.

Wednesday, 9 November 2016

Ett ufo gör entré av Jonas Gardell (4.5/5)

Publiceringsdatum: 2001
Antal sidor: 315
Baksidan säger:
I Ett ufo gör entré återvänder Jonas Gardell till Juha och Jenny och de andra barnen i Sävbyholm, som vi lärde känna i En komikers uppväxt. 70-tal är på väg att bli 80-tal. Det är kärnkraftsdebattens år, discots och John Travoltas år, punkens och Sex Pistols år. Nu är de 15 år gamla och går snart ut grundskolan. Man åtrår allt som är vuxet, erövrar vuxenvärlden bit för bit: går med en kondom väl synlig för att andra ska tro att man gjort det, smygröker bakom gymnastiksalen, super sig medvetslös på ff-fester och ljuger sig blå om sina sexuella bravader. Man klär ut sig för att likna alla andra, men man kan också klä ut sig för att likna sig själv, för att komma sig själv på spåren. 

Jag säger: Åh, vad fint och mäktigt Gardell får till det.

Juha försöker till en början fortfarande att få de populära elevernas godkännande, och ibland lyckas han. Snart nog inser Juha att han trots allt inte är som alla andra och att det känns bättre när han slutar försöka och börjar vara sig själv.

Det är mycket mer ångest här än i första delen, och det hör ju tonåren till, och Gardell gör det så vackert att det gör ont.


4.5/5 då jag tyckte att det fattades något lite i början.

Tuesday, 8 November 2016

En komikers uppväxt av Jonas Gardell (4/5)

Publiceringsdatum: 1992
Antal sidor: 247
Baksidan säger:
Tolvårige Juha Lindström är klassens clown. Att vara rolig är det enda han är bra på. Genom Juha får vi lära känna hans mamma Ritva, pappa Bengt, lillasyster Marianne och dvärgkaninen Prutten - och klasskamraterna förstås: bästa vännen Jenny, som har ett fult hårspänne i sitt fula hår och som Juha skäms för, den mobbade Thomas som har en galen tysk mamma, och de elaka Lennart och Stefan.

En komikers uppväxt speglar en generations uppväxt i sjuttiotalets svenska förort är en av de roligaste och samtidigt sorgligaste barndoms skildringarna i modern svensk litteratur.


Jag säger: I En komikers uppväxt träffar vi alltså Juha som, trots att han egentligen inte vill, är klassens clown. Han berättar uppträder ständigt på roliga timmen, något som ingen riktigt gillar och som leder till att fröken ofta lämnar klassrummet. Egentligen vill Juha bara bli accepterad och gör därför mycket som han inte vill och sedan ångrar.

Det är synd om Juha, men han är också väldigt självisk – precis som alla tolvåringar.

Vi lär även känna några av hans klasskamrater, och igenkänningsfaktorn är hög; det är väl samma barn i alla klasser i alla tider.  

Jag gillar verkligen Gardell och hans sätt att beskriva upplevelser på ett både komiskt och gripande sätt; jag skrattade och skämdes om vartannat.


4/5 och jag började direkt på del 2, Ett ufo gör entré.

Monday, 7 November 2016

Tarantula by Bob Dylan (3/5)

First published: 1971
Page count: 137
The back says: Music legend Bob Dylan's only work of fiction—a combination of stream of consciousness prose, lyrics, and poetry that gives fans insight into one of the most influential singer-songwriters of our time.

Written in 1966, Tarantula is a collection of poems and prose that evokes the turbulence of the times in which it was written, and gives a unique insight into Dylan's creative evolution. It captures Bob Dylan's preoccupations at a crucial juncture in his artistic development, showcasing the imagination of a folk poet laureate who was able to combine the humanity and compassion of his country roots with the playful surrealism of modern art. Angry, funny, and strange, the poems and prose in this collection reflect the concerns found in Dylan's most seminal music: a sense of protest, a verbal playfulness and spontaneity, and a belief in the artistic legitimacy of chronicling everyday life and eccentricity on the street.

I say: I’ve never been a fan of Bob Dylan, mostly because I don’t particularly care for his voice, but I have enjoyed his lyrics. So, much like most people, I was surprised to learn that he won the Nobel Prize in Literature this year.

Surprised and a little bit annoyed.

Having committed to reading at least one work by all winners of the Nobel Prize in Literature, I quickly reserved his only novel and read it a week later.

I wasn’t expecting much, so it would be unfair to say that I was disappointed.

Confused, perhaps.

I understand appreciate what Dylan is doing here, but I don’t particularly care for it. This is not a novel so much as short chapters about the lives and forays into the minds of random people presented without much thought to punctuation (which drives me insane), some quite poetic, but most just meh; and if there was logic in there, I missed it. Although I did enjoy a few stories were interesting, I mostly just read to have read.

Each story ends with a little letter of sorts that’s signed humorously, which I quite enjoyed.


All I all, 3/5. 

Monday, 31 October 2016

Let it snow by John Green, Maureen Johnson, and Lauren Myracle (3/5)

First published: 2013
Page count: 368
The back says: An ill-timed storm on Christmas Eve buries the residents of Gracetown under multiple feet of snow and causes quite a bit of chaos. One brave soul ventures out into the storm from her stranded train and sets off a chain of events that will change quite a few lives. Over the next three days one girl takes a risky shortcut with an adorable stranger, three friends set out to win a race to the Waffle House (and the hash brown spoils), and the fate of a teacup pig falls into the hands of a lovesick barista.

A trio of today's bestselling authors - John Green, Maureen Johnson, and Lauren Myracle - bring all the magic of the holidays to life in three hilarious and charming interconnected tales of love, romance, and kisses that will steal your breath away.

I say: In The Jubilee Express by Maureen Johnson, Jubilee is forced on a train to her grandparents’ house on Christmas Eve. Just before reaching Gracetown the train gets stuck due to storm and Jubilee ventures out into a Waffle House where she meets Stuart who invites her back to his house for Christmas.

John Green’s A Cheertastic Christmas Miracle chronicles three friends’ desperate attempt to make it through the snow to the Waffle House.

And in The Patron Saint of Pigs by Lauren Myracle, Addie tries to get over her broken heart and help her friend get a teacup pig.

I kind of enjoyed The Jubilee Express and read that in one sitting. Although Jubilee was a tad annoying in the beginning, once Stuart was introduced to the story, it grew on me. Johnson’s writing was witty at time and the story flowed along nicely.

The reason I wasn’t so keen on the second story is that I found the trio annoying. I had to put the book down about halfway through because I couldn’t stand them. They were meant to be funny and charming, I’m sure, but it all came across too forceful, and inauthentic, which is sad because I usually like Green’s writing.

The final story was the worst of them all due to a combination of an annoying protagonist and rather meh writing. I don’t mind stories about redemption, but this was so implausible it bordered on ridiculous.

The stories intertwined nicely enough, but in the end I was left feeling nothing.


3/5 mainly because of the first story. 

Friday, 28 October 2016

Glasblåsarns barn/ The Glassblower’s Children av Maria Gripe (4/5)


First published: 1964
Page count: 150
The back says: Albert the Glassblower and Sofia are the loving parents of little Klas and Klara. Albert makes the most beautiful glass bowls and vases (unfortunately they are so impractical that no one will buy them), while Sofia supports the family by working in the fields. Every year Albert goes to the fair to try to sell his wares, and sometimes Sofia and the children go too. At the fair the family meets Flutter Mildweather, a weaver of magical rugs that foretell the future, and Klas and Klara come the attention of the splendid Lord and Lady of All Wishes Town, who have everything they want except for one thing: children.

I say: I read this in the original Swedish, but since it has been translated into English, I’ll review it in that language.

Technically this should be a re-read, but I haven’t read this since I was a child, and only remember the plot from the amazing film.

One thing that I found both amazing and frustrating with the telling of this story is the amount of foreboding. Even though I already knew exactly what was going to happen, the narrator’s constant comments about the way the characters behaved or what they said, got on my nerves as an adult, but also made me remember how exciting it was a child. The telling of the story is magical and beautiful, and I love the old-timey Swedish language.

Although there are a lot of plot holes, it still works because of the sentiment of it all.


4/5 because of the language that makes it feel more like a fairy tale than a novel. 

Wednesday, 26 October 2016

Vill ha dig så illa av Gunnar Ardelius (3/5)

Publiceringsdatum: 2014
Antal sidor: 204
Baksidan säger: Skolan är slut och en mörk hemlighet har lagt sig som ett kvävande täcke över sommaren. Gänget från gymnasier hänger kvar i stan, alla utom Channa som är försvunnen. Vart har hon tagit vägen? Och vad var det egentligen som hände den där iskalla nyårsnatten?

Jag säger: Sex vänner försöker klura ut vad de ska göra med sina liv och med varandra efter gymnasiet. Channa har försvunnit, men skriver brev om sitt nya liv till en av dem. De andra har både planer som de följer, och känslor som de inte riktigt vet hur de ska hantera.

En helt vanlig ungdomsroman, helt enkelt.

Varje kapitel återberättas av en av de sex. Det är korta kapitel som bara ger en liten glimt in i just den personens liv, och jag vet inte riktigt om jag gillar det. Det känns osammanhängande och abrupt. Jag får aldrig något grepp om vilka de här människorna är, och det känns hela tiden som att Ardelius vill övertyga mig att om jag bara läser vidare för att få reda på vad som hände på nyårsnatten, så kommer allt bli klart.

Men det blir det inte.       

Kanske är det jag som inte fattar, men när jag läst klart inser jag att jag inte riktigt bryr mig.

Och det är synd.


3/5 och jag läser gärna något annat av Ardelius; då gärna skrivet på annat sätt.

Monday, 24 October 2016

Run Rabbit Run by Barbara Mitchellhill (2/5)

First published: 2011
Page count: 221
The back says: When Lizzie’s dad refuses to fight in the Second World War, the police come looking to arrest him. Desperate to stay together, Lizzie and her brother Freddie go on the run with him, hiding from the police in idyllic Whiteway. But when their past catches up with them, they’re forced to leave and it becomes more and more difficult to stay together as a family. Will they be able to? And will they ever find a place, like Whiteway, where they will be safe again?

I say: I didn’t like this.

Perhaps it wasn’t Mitchelhill’s intention, but the underlying preachy tone of it all put me off it. Having said that, it was educational and I appreciated the note clarifying that Whiteway is a real place.

It was a quick read and although I tried, I couldn’t find any real interest in Lizzie and her family, so 2/5.